fridamarianne

I början av kursen läste jag och Ellen ett förord till en c-uppsats som två tjejerna skrivit. De beskrev hur de under skrivandets gång pendlat mellan hopp och förtvivlan. När vi läste detta minns jag att vi tittade på varandra och skrattade åt vårt eget lugn. Hopp och förtvivlan... tsssssss! Läget är helt under kontroll! För oss var stress en väldigt avlägsen tanke. Nu, en vecka innan vi ska lämna in uppsatsen, är det andra bullar. Jag och Ellen pendlar mellan hopp och förtvivlan! Igår kändes det som om vi inte hade någon som helst koll på vad vi höll på med och jag började seriöst betvivla att vi någonsin skulle bli klara i tid. Idag, efter att fått lite feedback från vår handledare, är vi på gott mod igen. Nu känns det som att allt är överskådligt och att vi, nästa torsdag, kommer lämna in en uppsats vi kan vara nöjda med.

På tal om velighet. Kan vädret bestämma sig för vår eller vinter någon gång? Jag lägger min röst på vår!